Teknisk utveckling för fyrar Inom fyrväsendet gjordes endast litet framsteg under en mycket lång tid. Ända till i slutet av 1700-talet var man nöjd med en öppen stenkolseld eller en så kallad fyrpanna på taket av ett platt torn eller i ändan av en vippstång. 1627 kom den danska konstruktionen vippfyren som kom att brukas även i Sverige till den senare hälften av 1700-talet. Kol eldades i en järnkorg upphängd i en lång träarm. Den var vridbar i sidled, vilket gjordes att korgen kunde hållas i lä och ge skydd åt anordningen. Bränslepåfyllning kunde genomföras genom att man sänkte korgen mot marken i en vippning av träarmen kring ett mittstöd. Efter hand kom speglar, oljelampor, linsapparater och annan optisk teknologi i bruk. på 1750-talet utvecklades rörligt fyrljus – med urverksdrivna speglar – av Johannes Norberg. Små glashus, så kallade lanterniner konstruerades i början av 1800-talet till och med runt stenkolseldarna. Med tiden kom man att begripa utförbarheten med att använda rovoljelampor i fyrar. Stevensons modell föreslog att man skulle använda kupade metallspeglar för ljusets reflektion. Den argandska lampan var en banbrytande uppfinning. Vid 1900-talets början användes den ännu vid många fyrar. Enligt Aragos system förbättrades den genom att flera koncentriska vekar användes. Genom af Carcels idé om pumpverk, kunde man få oljan i brännaren att hållas på oförändrad höjd. Fotogen tog rovoljans palts under den senare hälften av 1800-talet. Fotogenglödljuslampan (luxljus) var en ljusstarkare anordning, med eller utan tryck. I början av 1900-talet började man med framgång använda acetylengas, helst komprimerad och löst i aceton, i det elektriska ljuset. Nobelpriset i fysik delades år 1912 ut till Gustaf Dalén för insatser inom fyrtekniken. Till Daléns idéer och uppfinningar räknas b.la. klippapparaten, som medger exakt inställning av ljus- och mörkerperioder. En annan uppfinning är solventilen som tillverkades för att kunna spara brännmaterial. Denna fyndiga konstruktion gav fyrarna möjlighet att automatiskt tändas och släckas vid mörkrets, respektive ljusets inträde. |